Vallmo och några vippjasminer. Då är jobbåret igång!

Första riktiga jobbdagen idag och som den egna chef jag är så firade jag med en bunt vallmo. De har liksom blivit symbolen för att jag är igång med jobbåret. Vallmo och några vippjasminer. Och Livsjournalen såklart. Ni vet kalendern jag skapat tillsammans med Maria för att vi helt enkelt saknade den typen av bok i våra liv. Där allt ryms- livet i stort och smått. Den vita spetsduken köpte jag hos Linnegalleriet innan jul. Den och några…

1 kommentar

Ett liv du inte kan värja dig för – Livsjournalen 2021

Reklam för egen verksamhet Nu är den här. Uppföljaren till vår bokbebis Livsjournalen som lanserades förra året! Mottagandet var bortom allt vad vi någonsin vågade drömma om. 2020 är ett år vi sent kommer glömma. När det känts som alla rödljus lyst mot oss. Oavsett hur det påverkat dig och ditt liv, så går ingen av oss oberörd. Men det är först när vi stannar upp, när livet plötsligt sätts på paus, som vi tvingas lyssna inåt och…

2 kommentarer

Mitt liv hände inte bara, jag skapade det

Ni som följer mig på @whatdecoratesmyday kan knappast ha missat att den är här nu. Livsjournalen. Boken som vi har jobbat med hela hösten, jag och Maria, men som vi har saknat och drömt om sedan vi träffades för första gången för fem år sedan. Att sammanfatta allt som den här boken betyder för oss, i ett blogginlägg, det är omöjligt. Men för att backa bandet ett par år, så minns ni kanske att jag gick den här kursen? Utan den erfarenheten…

15 kommentarer

En handbok om Indigo

Det slog mig att jag ännu inte delat något av det finaste som hänt i år. Douglas och Kerstin har ju skrivit en bok! Den handlar om deras passion för indigo, och är precis som den heter en handbok, vilket innebär att den innehåller det mesta värt att veta om denna mytomspunna växt, samt hur du praktiskt kan färga med den. Douglas är min bror, vi står varandra mycket nära och i vuxen ålder har han kommit att…

0 kommentarer

“Det är det rum vid vars tröskel tystnaden börjar”

Älskaren är den första boken jag läser av Marguerite Duras. I förordet skriver Sara Stridsberg så vackert om havet, hur hon alltid tycker sig höra det i Duras texter. Och kanske är det just det som fångar mig mest. Hur orden flyter. Hon var en författare som levde sitt liv nära floder och hav. Jag tänker mycket på vad det gör med skrivandet. Vill dela med mig av ett av de stycken vars sida jag vikt ett hörn…

0 kommentarer

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta