Perrongen

Tänkte ni skulle få se lite bilder från ungkulturhuset Perrongen här i Katrineholm, som vi fick äran att inreda. Det jag hade i tanken allra mest var  – jag vill att vi skapar en plats som inte ser ut som hemma men känns som hemma. Man ska känna i magen precis såsom man ska göra i sitt eget rum, allt ska kännas mjukt och tryggt. Samtidigt ska det finnas sådant att titta på som inspirerar och får tankarna att…

0 Kommentarer

work & work in progress

Idag var första gången jag inte var på Perrongen och det kändes nästan lite tomt. Men imorgon bitti åker jag dit för att plåta hur det blev när det blev färdigt. Men här kommer lite bilder från de senaste dagarna. Och kaoset innan självaste öppningen igår kväll.  Cafebord har gjutits på plats. Och jag är helt kär. Så galet fina och mjukt vaxade. Ett jättestort ska beställas till mig själv om jag så ska frakta det ensam till…

0 Kommentarer

är lite kär i mitt jobb

Den här hösten började med en rivstart. Funderar ibland på om det var en start eller mer än fortsättning. Strunt detsamma för det är så kul på jobbet just nu. Nyöppningen av Ungkulturhuset Perrongen närmar sig med stormsteg. Och deras instagram är igång igen, söta Anna & Robin flaggar för nystart här - kolla! Eller på FB /Ungkultur Och vi donar och fixar alltmedans alla de folk vi kan knycka får bli involverade. Det är fullt ös i…

0 Kommentarer

nästan som hemma men ändå inte alls

Helgen har varit jobb på ett av de mest fantastiska ställen jag vet här i Katrineholm. Gamla lokstallar som tagits hand om och renoverats till ett ungkulturhus som rymmer det mesta av kreativitet. Lovar att jag fantiserat ungefär tusen gånger om hur det skulle vara att bo här. För all del kan jag ta det som studio också men det vet ni ju redan. Skulle liksom inte ha några problem med det. Men nåväl, jag har ju inte…

0 Kommentarer

tur att jag äger mina egna drömmar

Ni vet det där med att andras skrot är någon annans skatt. Det finns såklart de som skakar på huvudet och inte riktigt delar min entusiasm när det kommer till den biten men det bjussar jag på. Bara jag får rota runt exakt där man minst anar att hitta något är jag nöjd. Egentligen började det där lyriska redan igår, vid omklädningsrummet på snickeriet. Alltså! De där skåpen! Och stolen. Och anslagstavlan! Och hej och hå vad jag ojade mig.…

0 Kommentarer

the fox

Inget konstigt alls. En soffgrupp från ingenstans och alldeles plötsligt. Som inte ens är min och ska inte heller bli. Och en räv i vila. Plus ett paraply som bara vill flyga som paraplyer vill. Viggo älskar papercraft. Och jag älskar när de håller hög kvalité. För Viggos del kan han lika gärna skriva ut något på ett tunt A4 och tycka att det hela blev rätt bra ändå. Men är det såhär blir det ju liksom mer hållbart.…

0 Kommentarer

End of content

No more pages to load

Stäng meny