Om internetklimatet och pressen kring att vara perfekt

Tycker att det bubblat av så mycket fin ärlighet i bloggosfären på sistone. Linda skriver om hur tufft det är att driva sitt hjärteprojekt och få det att gå runt, Emma skriver om kroppshets och utvalda vinklar, Anna skriver om pressen och stressen för bloggare nuförtiden. Tre väldigt läsvärda inlägg. Känner igen mig i allt och kände också att jag behöver skriva av mig lite om denna perfekta värld som internet blivit. Jag började blogga för 10 år…

28 Kommentarer

Om att vara hemvändare (och ett dokumentär-tips)

Vi vaknar upp alldeles för sent i gästrummets i hans föräldrars hus där vi bor nu när vi renoverar. Vi är bakis som två små as men hungriga så vi måste ta oss upp. Kokar ägg, kaffe och gör mackor och landar i soffan framför SVT Play. Vi hittar en dokumentär – "Lght + bil + allt jag har och äger". Det är en tjej härifrån Jämtland – Clara Bodén, som har gjort den och jag har sett…

5 Kommentarer

Vi vill ha en värld där alla har samma förutsättningar – på vilket sätt är det skrämmande?

Jag älskar att träna. Det får mig att känna mig stark och sund och lycklig. Trots detta så hatar jag hur vi hela tiden matas med föreställningar om hur den perfekta kroppen ska vara. Jag hatar att flera år av mitt liv försvann i ätstörningar och att jag fortfarande känner mig mindre attraktiv om jag går upp 5 kilo, fastän jag är mycket medveten om att det inte är så! Jag hatar att jag också per automatik har…

17 Kommentarer

Hur kan man vara så säker att man gifter sig när man bara varit tillsammans i ett år?

Efter fem minuter­ ville jag tillbringa resten av kvällen med honom. Efter ett dygn ville jag aldrig åka hem. Efter en vecka visste jag att jag ville vara med honom för resten av mitt liv. Det kan tyckas märkligt, hur någon kan vara så säker. Hade någon sagt det här till mig för ett år sedan hade jag skrattat lågmält och lite cyniskt tänkt: ”Ja, det är klart, i början är ju allt fantastiskt. Kom tillbaka när passionen…

32 Kommentarer

Salta tårar i söt glögg; Ett sorgset leende som dröjer sig kvar

En tidig morgon släpar vi tre veckors julpackning längs snöklädda gator i Stureby. Den första snön har fallit dagen innan och jag är så glad att den ligger kvar och lyser upp i det evighetsmörker som omgett oss alltför länge. Framme vid tunnelbanan sitter mannen som suttit där varje morgon hela hösten. Han som alltid ser så sorgsen ut, men på ett blygt sätt ler med hela ansiktet när man säger god morgon. Och som tackar tusen gånger…

1 Kommentar

En glimt av tid mellan två evigheter

Jag märker att tiden går eftersom ytterligare plantor dött i min lägenhet. Torkade och sköra står de bakom tunna gardiner, som en erinran om att inget varar för evigt. Att tid passerar. Att årstider kommer och går. Jag märker att tiden går eftersom kapitel tagit slut, och meningar byggts om för att passa historien, som fått andra utgångar än jag från början anade. Människor som stått mig nära har förvunnit, antingen för att livet kom ikapp, och allt…

9 Kommentarer

När man var liten föll man jämt, nu ska det va så jävla hemskt

Nu är det mindre än tre månader till julafton. Midsommar är längre tillbaka i tiden. Jag tänker på tid som går när jag blickar ut över överjordiskt vackra Stockholm en lördag när sommaren egentligen är slut men inte riktigt vill släppa taget. Jag är tacksam över det och tar små men snabba klunkar ur min öl och tänker att snart kommer jag nästan bara dricka rödvin. Det blir så med hösten. Med hösten kommer längtan, lugnet och kreativiteten…

9 Kommentarer

Krossade tonårshjärtan

Jag är 13 år och går i sjunde klass. Jag är så kär i en pojke som är ett år äldre än jag att det verkligen inte är klokt. När jag är i elevhallen samtidigt som honom på rasterna kan jag knappt andas och skulle hans blick råka möta min blir jag högröd i ansiktet.  Han är förstås en av de populäraste killarna på skolan och jag har aldrig pratat med honom. Det är en överdrift att säga…

4 Kommentarer

Om barnfrågan och känslan av att vilja leva flera typer av liv.

Känner mig så splittrad i hur jag vill bo. Åh ena sidan älskar jag att bo utanför tullarna, med all grönska och lugnet som omger mig. Åh andra sidan skulle jag gärna ha utsikten ovan från balkongen, ett bageri längst ner i huset, och en stammispub tvärs över gatan. Åh tredje sidan, så svimmar jag nästan av längt när jag besöker människor som bor vid havet i ett hus i Skåne t.ex. Önskar lite att jag kunde leva…

12 Kommentarer

End of content

No more pages to load

Stäng meny