Alva_Indigo_Blue

Tapeter – vad kan göra en lyckligare?

Detta är ett inlägg i Hannes gästblogg hos Lovelylife. Vill du följa Hannes på andra kanaler? Kika då in hos @hannesmauritzson på Instagram. 

1 januari 2020. Vilken galen siffra att författa. Jag var nära på att skriva att jag ser så fram emot vad det nya året har att erbjuda, vilket jag gör. Men samtidigt är det en skräckblandad förtjusning. Jag vet ju knappt någonting om det kommande året. Inga rutiner eller platser att gå till. Det enda jag vet är att jag ska ge mitt allt oavsett vad som kommer min väg. Nu tappade jag bort mig här. Jag som tänkte dela med mig av mitt begär just nu: tapeter, haha. Jag återkommer med ett inlägg om mina förhoppningar och förväntningar på 2020.

Alva Forrest

SOM SAGT. Under den senaste tiden har jag börjat sukta efter att flytta till hus. Jag är 24 år ung och Alexander är 31 år ung. Någonstans landar vi kanske på att vi gemensamt är 27 år. Då får man drömma. Mest är det jag. Jag drömmer ofta. Just nu drömmer jag om att flytta till ett äldre hus med trädgård. Plats för Charlie att leka och för ett växthus. Vad säger då realisten i mig? Jo Hannes, du har precis startat ett eget företag. Du har ingen säker inkomst. Du flyttade in i en ny bostadsrätt i mars 2019. Du får vänta lite till. Ouch. Note taken!

Oavsett så ser jag fram emot att få tapetsera och skapa ett hem som skriker liv och kreativitet. Jag vill tillåta mig själv bo i ett hem som ger utrymme för glädje och sprudlande energi. Jag är trött på vitt. Det är en färg som säger ingenting, precis som jag inte vågat yttra mig om enkla saker som detta tidigare. Vi är ju alla olika.

I det hem med en punschveranda, en stor hall med plats för ett runt bord med tillhörande vas och blommor för säsongen och stora kök ska vi iallafall ha mer färg på väggarna. Så jag har letat runt på nätet efter inspiration för att tillåta mig själv att drömma allt mer. Håll i er.

Alva Indigo Blue & Beige Nocturne

Det jobbiga är ju dock att jag tycker allt är fint. Jag vill ha blått, rött, orange, blommor. ALLTING. Om inte det är ett typiskt tecken på besatthet vet jag inte vad som är, haha. Man överkonsumerar och sparar ner allt som kommer ens väg. Ögonen spänns upp.

Rosewood Krickelin & Kvitten

Nyanser av blått kan man liksom inte heller tröttna på. I vår tidigare lägenhet i vårt lilla sovrum utan fönster målade jag väggarna i en mörkblå. Färg alltså, varför är man så rädd? Det är så otroligt härligt. Nu tittar jag mig runt om i köket och kan konstatera att ingenting här känns säkert längre.

Karin Forest Green & Rosenholm Wheat

Grönt är också så otroligt fint. Jag har en känsla av att det hade känts som man vaknar upp till vårens första dag varje dag. Så fint. Förväntan, glädje och ljus. Det ser jag fram emot. Jag får nog lägga mig i sängen nu och kolla hela Hemnet. Så är det första jag möts av ett hem i lantlig stil med en härlig tapet som förstabild.

Kom ihåg att drömma mina vänner. Det är så vi blir medvetna om vart vi vill i livet. Jag ska tillåta mig själv drömma ännu mer under 2020, men framförallt kämpa för att kunna nå de. Kram.

Klicka gärna på det lilla hjärtat.

57
Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email

Detta inlägg har en kommentar

  1. Så fina tapeter! Att drömma om hus är inget konstigt eller dåligt, så länge det inte får en att vantrivas med sitt aktuella boende. Jag och min kille var 22 och 24 när vi flyttade till vårt första hus, en skånelänga med STORA renoveringsbehov. Nu tre år senare prioriterar vi varandra och att inte stressa. Därför flyttar vi till ett annat hus, både med fördelar och kompromisser. Våga drömma men stressa inte med såna beslut om det inte känns helt rätt!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny