Pia 21 jan 2019 Svara Å tack snälla du för att du delade med dig av dina tankar och erfarenhet kring förskolestarten! <3 Kram Pia
Astrid 21 jan 2019 Svara Det finns inte många barn som egentligen har något större utbyte av att vara i en förskolegrupp innan de är runt 2 år och 6mån. Bra om de kan kommunicera verbalt innan de börjar. (Läs lite utvecklingspsykologi- om du vill veta mer). Jag skriver INTE detta för att ge någon dåligt samvete, jag är fullt medveten om hur vårt samhälle är uppbyggt, har själv lämnat vid ca 1 ,6 års ålder. Ekonomi åsido, när inga andra föräldrar är hemma så är det lätt att tro att barnet “missar” något om man inte har dem i förskolan. Ett barn som får umgås med en förälder som hinner se, höra, stimulera, ge gensvar, krama betyder mer för barnets utveckling i den åldern än “kamrater”. T.ex. är s.k. bredvid-lek den vanligaste lekformen innan 3 års ålder. Ah, jag skulle kunna skriva spaltmeter om det här för att jag faktiskt stör mig på alla som påstår att barn “missar” något om de är med sina föräldrar!
Isabelle Pedersen 24 jan 2019 Svara Usch, dåligt samvete får en ju ändå, men så är det väl som förälder. Som du säger, vårt samhälle är uppbyggd på ett visst sätt och har man inte ekonomin för att vara hemma är det ju svårt. Och då har vi det ju också extra bra i Sverige, i många andra länder är det ju mycket sämre. Du har såklart säkert rätt kring hela psykologi-biten. Jag tänker inte att barn “missar” något om de är med sina föräldrar, absolut inte, men som orolig förälder får en ju peppa sig själv att det är bra för barnen att vara på förskolan, annars går en ju sönder av dåligt samvete. Och jag tror verkligen Doris har det jättebra och även om föräldrar alltid är nummer ett i den åldern så märker jag på Doris att hon lär sig massor av att vara där, och det känns väldigt fint att se! Det lugnar en orolig förälder. Som sagt, det här inlägget handlade helt om min upplevelse, och inte ur något psykologiskt perspektiv. Fick en fråga från en annan orolig mamma och försökte bara dela med mig om hur jag tänkt för att stilla min oro.