20151025-MX8A17141200

en mjuk helg

20151024-MX8A1234120001200

Tacksam och glad för en mjuk helg. Och gott bröd. Och hasselnötter. Tänka sig att Linn´s lilla Leo plockade två stora korgar med sin morfar. Sådär direkt från trädet. Kanske något andra gör hemskt ofta men jag har aldrig gjort det.

20151024-MX8A13451200

Jag tror jag älskar hösten för att världen är som guld. Blir som hypnotiserad av vinden bland gula löv som samtidigt glittrar i solen. En usel bilförare såhär års… Och lampan då. Så fantastisk. En kompis gav mig den, bara så där. Det är andra lampan jag fick av henne. Båda är som smycken.

20151024-MX8A14751200

Vi har fått en ny maskin. Vår andra och en likadan, som var Kristos mamma, höll i 45 år. Det är också helt fantastiskt. På sitt sätt.

20151025-MX8A15441200

Imorse, innan frukost, rev vi ut de fyra lagren heltäckningsmatta i det rum som vi kallar slottsrummet ibland fast det inte ens är ett rum. Egentligen bara en enkel kattvind. Nomi hoppades på att vi skulle hitta en lönndörr eller en lucka. Den skulle leda till underlandet. Jag sa att vi kanske inte skulle hoppas för mycket.

20151025-MX8A16891200

Sedan åkte Liv och jag ut bland en massa träd och filmade lite. Youtube ni vet…

20151025-MX8A16951200

Det är ju inte varje dag man hamnar på Hogwarts till lunch. Vi skulle hämta hem Viggo som varit på Magiska Lajv sedan i fredags.

20151025-MX8A17141200

Viggo var ju på sitt första lajv i somras och blev totalt fast. Då sov han i tält i skogen  en hel vecka och nu var det alltså bästa Harry Potter stämingen. Och om han är som förtrollad av hela alltet så är jag detsamma. Det är faktiskt helt magiskt! Att lämna sitt barn i som en saga är något som alla borde prova på. En vetskap om att alla där, barn som vuxna, kommer att landa mitt i en fantasivärld gör mig alldeles varm i hjärtat. Då gör det inget att inte ett endaste livstecken dyker upp från ungen. Och när man hör de magiska berättelserna på vägen hem, ett oavbrutet berättande i två timmar om en fantastivärld som faktiskt varit alldeles  verklig, så förstår man att det finns inte en tanke på oss här hemma. Kära nån. Ska man fajtas med spindlar, slänga ur sig trollformler till höger och vänster, lära sig Expecto Patronus sådär plötsligt när man måste för sin överlevnad, bevittna dramatiska slag, se hur dementorer går upp i rök, få gå om ett år på Hogwarts pågrund av bus och så vidare. Och så vidare igen. Alltså då ringer man inte hem. Inte ens skickar ett mess. Som sagt, har man inte kommit i kontakt med detta förut så gör det! Det är precis sådant här som världen behöver mer av. Tjejer och killar i olika åldrar, en salig blandning människor på samma plats, på precis samma villkor. I en lek. Som man lekte förr. På riktigt! Inte framför skärmar och i en virtuell värld där man aldrig behöver se eller röra varandra. När alla städade sina rum så smög jag runt lite i smyg och lyssnade. Wow, så snällt, fint och bra rakt igenom. Och med en respekt för varandra som jag älskar att se och ger mig hopp. Katrineholms Äventyrsklubb stod som arrangörer för detta lajv och jag kan bara säga tack av hela mitt hjärta, att ni gör detta så fantastiskt bra!

0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny