e39816ea120b4bf905282ffde83c1b3a

SUNDAY COLUMN

Om att skriva lifestyle-texter

Ett livsstilsreportage som jag nyligen skrev för Lovely Life stack tydligen i ögonen på somliga. Vi hälsade på hemma hos Cimon och Adnan och i texten berättas att de först tyckte att lägenheten låg för avlägset men nu ”uppskattar vi det lugna läget bara ett stenkast från mysiga Nytorget med sitt livliga restaurangliv”.

Sebastian (jag hittar inget fullständigt namn) hade räknat ut att det avlägsna och lugna läget mitt på Södermalm låg 2,8 kilometer från Stockholms centralstation. Det störde tydligen honom som säger att “alla jag känner som bor i Stockholm sover i en fuktig skokartong som de hyrt på sjättehandskontrakt till groteskt överpris, bara ett par timmars tunnelbanefärd från innerstaden”. Jag tänker att det måste vara ytterst ovanligt att inte känna en enda person som bor närmare än två timmars resa från innerstan i Stockholm.

Det för mig så klart osökt in på veckans snackis, nämligen Mikaela Bleys beskrivning av sin helg på Östermalm i Svd. Bley som kör tryffelpizza på Brillo som fredagsmys med barnen och serverar dem köttbullar på Riche till lunch nästa dag. Visst skrattar även jag högt när jag läser avslutningen i texten där hon berättar att: ”runt nio har alla gått hem och vi kryper upp i soffan med varsin rawfood-glass. Inte för att de är nyttiga, utan för att de är godast”.

Det är rätt tacksamt att förlöjliga folk i livsstilsreportage. Malin Wollin var snabb med sin satiriska krönika där hon beskriver sin egen helg i radhuset i Kalmar som slutar på ett helt annat sätt än Bleys: ”På kvällen dricker vi de sista dropparna ur vinboxen. Inte för att det är nyttigt utan för att det är måndag i morgon”.

Själva poängen med livsstilsreportage är i min värld att inspirera mottagaren på något sätt, och ge tips på nya restauranger och butiker för intresserade att prova på. Om man tar texten om Mikaela Bley, fattar man ju att inte varje helg i hennes liv ser ut så här, utan att hon beskriver sin bästa helg. För att den ska bli av läsvärde för oss andra.

Visst tar Bley i lite väl mycket, men texten vore ju inte så kul om hon berättade att familjen sitter i soffan och ser på Bolibompa som fredagsmys och äter lunch på Donken nästa dag. Dessutom är den publicerad i Perfect Guide som jag tänker mig vänder sig till en publik som är intresserad av att unna sig lite lyx i vardagen. Och alla begriper väl att även Bley emellanåt sparkar ut gubben och kidsen till Humlan på söndagsmornarna. Medan hon själv bakis och håglös ligger kvar i sängen och sträcktittar på tv-serier på Netflix. I ett utslitet nattlinne.

Måste man ta en lifestyle-text på så jävla blodigt allvar? Ja, det måste man tydligen för på onsdagen publicerade DN en krönika i kulturdelen av Malin Ullgren där Mikaela Bleys text diskuteras. Där sägs att detta ”nyspråk är både intressant och farligt”. Enligt Ullgren innebär nyspråket ”att man inte vill skriva ut det som faktiskt berättas” nämligen att det ”helt och hållet handlar om tillgång på pengar”. Kanske är det också det som stör Sebastian egentligen; att Cimon och Adnan verkar ha det ganska bra.

När vi på Lovely Life hälsar på hemma hos folk och gör våra livsstilsreportage tänker vi nog inte att vi vill skildra folk med pengar. Snarare är det deras stil vi vill förmedla. Ibland går detta hand i hand, ibland inte. Ullgren snuddar ovetandes vid detta när hon skriver att kodordet i dessa texter är ”att de har valt”. Däri ligger det mycket.

Visst finns det alltid folk som gärna vill visa att de har gott ställt, men jag tror istället att när människor talar om sina ”val” vill de berätta om sin personlighet, stil och sätt att leva på. Inte bara som ett förtäckt sätt att visa att de har pengar.

Många vill till och med framhäva att deras stil inte alls handlar om pengar som Simon och Adnan som säger: ”det mesta här hemma är prestigelöst. Vi bryr oss inte så mycket om vad det kostar eller vad det kommer ifrån utan har mest vintage-fynd”. Stil är viktigare än pengar 2015.

Det som är nytt i vår tid är det som Clara Lidström berör i ett radioprogram, nämligen att i dag är alla sociala medier-redaktörer i sitt eget liv och väljer hur de vill porträtteras utåt. Det handlar alltså inte enbart om att visa att man har pengar; det kan istället handla om att visa att jag lever ekologiskt och hållbart. Precis som Mikaela Bley valt att skildra sin exklusiva livsstil i media, och gör det med besked, vill Malin Wollin visa att hon är folklig (och gör det ironiskt på Bleys bekostnad).

När vi skapar våra lifestyle-reportage här på Lovely Life är syftet att spegla personerna, deras stil och sätt att leva, och därmed förhoppningsvis inspirera andra på något sätt. Exklusiv, minimalistisk, konstnärlig, bohemisk, lantlig, modern eller vad det nu kan vara; en skön mix tänker vi är spännande att bjuda er på här hos oss. Utan att lägga någon värdering i det hela. Ingen av oss har gått på JMK eller doktorerat i språk, men vi gör så gått vi kan. Vi skriver i intervjuform och återger oftast personernas egna exakta ord för att de ska bli porträtterade som de ser sig själva.

Jag tror dessutom att våra läsare är så pass begåvade och ser syftet med ett livsstilsreportage för vad det är, nämligen att bjuda på en skön inspirerande stund framför skärmen. Därmed kanske vi inte behöver vara rädda för detta farliga nyspråk i fortsättningen. Inte hos oss i alla fall.

Ulrika Randel

e39816ea120b4bf905282ffde83c1b3a

 

0
Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny