Fråga mig gärna

Det har varit lite svårt att hålla kontinuitet på bloggen de senaste veckorna. Jag har som känt pusslat med vardagen, med mycket jobb, husrenovering och att vara mamma. Så jag tänkte att jag gör som några av mina fina bloggkollegor och öppnar upp för en liten frågestund, med förhoppning att blåsa lite liv i bloggen om ni fortfarande tittar in här? En del har ju följt min blogg länge länge, sedan starten för sex år sedan till och…

0 Kommentarer

Här och nu

Det är inte fören på fredagen, när jag går på en längre ledighet och saktar ner. Jag står stilla med foten på bromsen i en korsning och kan inte besluta mig åt vilket håll jag ska blinka, en korsning som jag känner väl. Inne på Ica behöver jag ringa min man eftersom jag glömt varför jag åkte dit, och väl framme i kassan så sitter inte längre de fyra siffrorna i högerhanden. Det sticker och brinner lite under…

0 Kommentarer

Sådant som en gång var

  Jag kvitterar ut en nyckelknippa varje morgon när jag kommer till jobbet, och jag ser på datumen bredvid min slarviga signatur hur november försvinner. November. Alltid har det väl varit min svåraste månad. Tiden då jag ifrågasätter och min melankoli tar överhanden. Jag går fortfarande runt och huttrar i min skinnjacka och på insidan är jag full med måsten och drömmar. Alltid är det så påfrestande då dessa slåss om samma utrymme. Tiden rinner som sand, eller…

0 Kommentarer

Jag dricker kallt kaffe och mina kinder är sträva av saltet i tårarna som jag grät.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga just nu, känner mig vilsen bland all fin inredning och buketter och middagar. Jag är trött, och det är inte mycket av sommarens avskavda nagellack som återstår på mina tånaglar längre. Ibland känns de nästan som en symbol för nuet. För sådant som brukade spela roll för mig som inte längre ryms. För sådant som jag tänker att jag ska göra, sen. För sådant som växer. Alldeles för fort. Jag…

0 Kommentarer

She lived as wildflowers do.

  “She lived as wildflowers do. For the moments of dawns, mornings and sudden storms, before the sun betrayed her stalks, and wilted her tear filled petals.” -Nikita Gill Photo - Isabell N Wedin Clothing & Styling - Tuva Minna Linn / Odd Lovin´ Model - Karolina

0 Kommentarer

Och jag älskar dig.

  Jävlar, tänkte jag och sprang sent in på Kvantum med dottern på höften och slet åt mig en sista minuten tårta till pappan. Presenter kan kvitta tänker jag, och lovar tyst för mig själv att istället vara mera där. I planerna för hemmet och i bokföringen och i samtalet. Jag lovar. Och jag älskar dig.

0 Kommentarer

”We are all broken, that´s how the light gets in”

Vill mest säga, hej och tack för de fina orden ni lämnar efter er här. Jag är på en plats där jag vacklar lite i mitt uttryck. I språket. Det brukar komma något bra ur det. Att någon väljer att läsa betyder som alltid mycket för mig, men kanske ändå extra mycket när jag känner att jag söker nya former. Livet kräver det av mig just nu. Intrycken i den nya verkligheten är så många, och när jag…

0 Kommentarer

Balans

  Jag kommer på mig själv med att vänta på en tidpunkt. Det är diffust. Inte sådär så att jag medvetet skjuter det framför mig som med mycket annat. Det handlar någonstans om en balans som fattas mig, och att jag tycker att det nya är svårt. Det handlar om andan, och hur den allt för ofta fastnar i halsen. Jag har ju arbetat förr, större delen av mitt liv faktiskt. Men jag har aldrig samtidigt haft ett…

0 Kommentarer

End of content

No more pages to load

Stäng meny