Jag lovade ju ett eget inlägg om det där huset jag var och tittade på i början av förra veckan. Det ligger inte alls långt ifrån där min man är uppvuxen, så jag har gått och spanat och drömt om det här huset i så många år. Tyvärr har det länge stått tomt och förfallit, men sen nåt år tillbaka så har kommunen tagit hand om det och så smått börjat renovera utsidan av fasaden i ett första steg.
Och nog behöver det mycket kärlek. Ni ser ju vilken skatt det är. Om det inte vore för att huset inte får säljas på grund av ett gammalt testamente så hade jag själv önskat att få ta hand om det.
Tänk om det gick att bygga en liknande spiraltrappa i dag <3
Trädgården är så fin, alldeles intill en skog, med en egen park och en liten damm. Lite brittiskt så där.
Så fascinerande med alla lager av gammal tapet som gömmer sig bakom dessa väggar.
Sammetsgardiner i buteljgrönt känns ännu mer brittiskt och jag älskar det.
Den här glasverandan kan nog vara en av de vackraste jag sett. Det är så fint med färgat glas, som ett lapptäcke.
Taket är utbytt och sakta men säkert syns det att huset börjar komma tillbaka till liv igen. Jag hoppas att de går varsamt fram och inser att det nog kommer ta väldigt lång tid att återställa den här skönheten.
Nu ska jag packa inför min resa upp till Dalarna imorgon med Nanna <3 Tillsammans med Mora Armatur har vi bjudit in ett litet gäng bloggare för att visa delar av vårt vackra Dalarna, och även prata om hur Livet Runt Kranen kan se ut. Vi ses där!
