10/6 2001, söndag (utdrag ur min dagbok, 2 dagar efter studenten)
”Jag går inte i skolan längre. Efter 12 år bryts en rutin och jag är fri att göra vad jag vill.
Jag har inte förstått att ESMU3c inte är en klass längre. Att vi nu faktiskt gått igenom allt roligt med studenten tillsammans. För roligt var det. Helt otroligt. Den senaste tiden har varit helt enorm! Fest i stort sett hela tiden. Det går inte att förstå att vi aldrig mer ska gå i PC:s korridorer, köpa kaffe i Helges fik, beklaga oss över alla arbeten, höra Magnus skrika Isabelle på bred skånska, se Anders porra sig, Joel säga något smart, Elin bevisa att hon har rätt. Jag kommer sakna det helt fruktansvärt! Så många bra människor!
Vi har gjort mycket tillsammans senaste tiden. Åkt skidor till Blåhammaren, hälsat på Anders i Arbrå, hejat på PKK (en stråkkvartett) i Härnösand, varit på 2 baler, jättemånga fester, TAGIT STUDENTEN! Jag är redan helt nostalgisk. Önskar att jag hade skrivit dagbok efter varje underbart tillfälle och berättat allt i detalj, men tyvärr… jag har i alla fall tagit en massa kort.
I morgon kväll ska jag och Jeanette åka till Turkiet. Skönt. Det kan behövas efter en slitsam tid. Livet känns riktigt bra för tillfället, men jag lär väl snart få ett bakslag när jag fattar att jag håller på att splittras från mina vänner och min klass. Men det behöver jag inte tänka på nu, för jag har inte fattat det än.”
Sommaren som följde var superfin. Under hösten flyttade jag till Dublin och fick sannerligen det där bakslaget jag förutspådde. Men det mina vänner, är en helt annan historia. Ty min student var lycklig. Det var den sannerligen.
Translation: Number 20 in Emilys calender; Tell us about your graduation. Read it in english here.
