Bring it on 2018.

När jag tänker tillbaka på 2017 kommer tårarna… 2017 var ett fruktansvärt jobbigt år privat. Ett av de allra värsta faktiskt. Ett år av total maktlöshet, förtvivlan och en känsla av att hela systemet sviker. Ett år där jag inte tänkt efter alls, utan bara varje dag gjort det som krävts. Ibland vet jag inte hur vi har orkat, men på något sätt orkar man om man måste. Jag önskar så att jag kunde berätta mer, men det går inte. Inte än i alla fall.

Men varför fokusera på det som varit. Det har redan fått så oändligt många tårar och minuter av mitt liv. Nu vill jag slänga mig in i 2018. Året när jag ska fokusera på mig, me, moi. Jag behöver landa, våga släppa taget om vissa saker, hitta fokus och ta hand om mig själv. Min mamma, den kärleksfullaste människan på jorden, har lärt mig det finaste som finns, att alltid sätta andra framför sig själv. Men, kanske att jag skulle testa att för en gång skulle ge mig själv några procent av min tid.

Det får bli min första önskan inför det nya året. Att ge mig själv mer av min egen tid. Den andra saken jag önskar mig är mer tid för mina vänner. Mina nära vänner har såklart funnits i hjärtat de senaste åren, men min tid har inte räckt till. Ett glas vin, en promenad, en lunch på stan, en tjejkväll, en helg med gamla polare från gymnasiet. Allt sånt har jag varit tvungen att prioritera bort fram tills nu.

Den tredje saken jag önskar mig i år är kreativ egentid i form av någon typ av workshop eller kreativt häng. Inget boostar min kreativitet som att kunna åka iväg, träffa andra kreatörer och ge min kreativitet tid.

Den fjärde saken jag önskar mig är mer tid med min familj. Mer tid för vanliga saker. Och date nights med min man.

Den femte saken önskar mig själv i år är fler resor. Att upptäcka världen ännu mer. Jag får frid i mig själv på något sätt av att se och upptäcka nya platser. Minst två nya cityguider ska det bli i år.

Den sjätte och sista saken jag önskar mig och som är en del av min stående plan för mitt företagande är att göra något annorlunda, något som ingen har väntat sig och något som känns läskigt och svårt. Så får det bli. Vad det blir får ni se framöver.

Nu blundar jag, blåser och önskar…