Jag har något emot orkidéer, men kan egentligen inte säga vad eller varför. Förmodligen är det att de får mig att tänka på sent nittiotal och någon typ av orkidéeexplosion. Men idag förändrades allt, jag sprang nämligen på den här ljuvliga pjäsen och var tvungen att slå till. En stor maffig tre-stänglad sak med massor av blad (bladen gör den till en helt annan växt) som ska få spegla våren i mitt fönster.
Och så måste jag visa er det här fina ekollonet som jag stått i vänt på och som jag nu äntligen köpt av keramikern Annica Lööf. Huur fint!!!
Förutom orkidéen har jag också slagit till på en doftjasmin på båge och snodde Johannas fenomenala idé att helt sonika slakta bågen och låta den hänga fritt. Makalöst vårigt och fint.
