Jag har köpt den rödaste klänning på ren impuls. För att känna juligheten i mig. Men nej. Min fina Iris är bortsprungen och har inte varit hemma sedan förra onsdagen. Och det är klart att det känns förfärligt. Men det blir ju jul ändå.
Detta är första året som vi har gjort julkort. ( hur vi nu hann med det ?, men jag stod ju i och för sig och gjorde julgodis till dagisfröknar kl 22.00 onsdagkväll… Allt för att känna mig som en duktig mamma liksom, fallit i fällan jag med…)
-Se riktigt allvarliga ut, kommenderade jag ut. Men det ser mest ut som vi är en väldigt förbannad familj.
