På söndagen fick våren flytta in i vårt sovrum.
Och Krickelin fick en ny logga.
Jag nyser, snorar och lyssnar på en
flicka som sjunger om sad eyes…
Det är så svårt att samla ihop sig själv
och sitt hem efter en
lång jobbhelg, känner jag.
Vi hjälps åt.
Frank och jag.
Min katt alltså.
Nu har jag en hög med jobb
och ingefärsthé att ägna mig åt.
Ses sen.
Och åter igen.
Tack för alla fina kommentarer här
på Krickelin. Det är som att öppna en
liten godispåse när jag får läsa
era hälsningar.
