Alldeles suddig.
Och det är nog så jag
känner mig just nu.
Jag har tre böcker som jag antecknar
viktiga saker i. Det är för
att jag inte ska tappa bort mig själv.
Eller andra.
När jag var barn älskade jag att stå på
händerna och göra volter i havet.
Det gör jag fortfarande.
Ofta får jag för mig att jag
är lite sämre än alla andra.
Att jag inte räcker.
Och det är så förbannat dumt.
Jag vet det.
Jag hoppas att mina barn
aldrig behöver känna så.
Alla fina kommentarer i förra inlägget.
Tack!!
Det har varit fantastiskt att komma
hem och läsa dem.
