När mörkret la sig över trädgården gick jag ut och drog in sommarregn i lungorna. Sen låg jag med öppet fönster, lyssnade länge och tänkte att det var precis vad både hortensian och jag behövde.
Men dagens skolavslutning kunde gott fått lite solsken, tycker jag. Jag blir tårögd, som vanligt, av barnen som sjunger och en stor vit fågel flaxade runt i taket över tunna höga röster. fint.
Tänker att "Julian" med Say Lou Lou kan vara veckans soundtrack och jag vet inte varför jag började möblera om, printa ut bilder och dra ner från väggarna. Eller jo, det vet jag ju.. Min fina print från Love Warriors har kommit. Svårt att hålla sig då liksom…