En annan morgon i nyvaket Paris. Ser du hur solen letar sig fram bland huskropparna och nästan landar i sängen där på sjätte våningen…
Jag köpte en bok då vi skulle lämna Sverige och jag ångrar inte en sekund valet av den. Den berörde så in i vassen och fick oss båda att börja googla Palestinas historia. Jag har svårt att ta in att människor har levt så. lever så.
Vårt rum var förbaskat litet. Men jag hade inga svårigheter med att förlåta det då dess tapeter var handtryckta och balkongen var precis så där fransk och härlig som man vill att den ska vara.
Utsikten…
…den var liksom inte att klaga på. Hotellet, som heter Hotel De Nice, ligger på Rue de Rivoli och porten in var turkos såklart och bara där kände jag att det var rätt.
Visst var det verkligen inte nyrenoverat om man säger så… men rätt charmigt. Och eftersom vi bodde precis vid Marais så åt vi frukost på lite olika ställen varje dag.
Självklart på La Chambre aux oiseaux som Sofia varmt rekommenderat.
Det var verkligen helt sjukt bra på alla sätt.
Vi hade en långfrukost utan dess like och hade med oss både böcker och nyheter att läsa.
Servisen började dika upp till brunch och det var dags för oss att lämna stället för en tur ut i solen.
Och jag vände blicken uppåt och undrade lite hur det skulle vara att bo där högst upp, öppna fönstret på söndagsmorgonen och hänga ut sängkläderna på vädring..