Jag får några timmar hemma en tisdagsförmiddag. Jag ska jobba megafort men först måste jag vattna i växthuset, ta med en bricka med blåbärsfrukost på och plocka lite godsaker från trädgården.
Kanske att man aldrig har ätit så mycket blåbär i hela sitt liv säger Igor och jag.
Och kanske att det är de små fina sakerna som behövs för att orka. Som mjuka pussar, små söta vindruvor, en varm kopp te och bara fötter i ett växthus en tisdagsmorgon.
Det blir inte så mycket mer härifrån för om någon vecka går flyttlasset. Jag känner det i hjärtat varje gång jag sätter mig ner och lutar mig tillbaka i stolen därinne. det blir bra.
