En liten tomtenisse har flyttat in..

I natt kom det sig så att en lite tomtenisse kom kånkandes på sitt pick och pack och installerade sig i köket, precis på samma ställe som ifjol.

Eftersom barnen har adventsklappar (de får en liten klapp varje advent istället för klassiska 24 paketen) så har vi alltid sagt att det är en tomtenisse som är och lämnar klapparna till dem. Så barnen var båda två lite fundersamma när ingen nisse hade flyttat in i söndags. I och för sig så var det första gången ifjol som vi hade en nisse som inneboende under hela december, men de hade ju längtat så. Harry har pratat och hoppats så att tomtenissen skulle flytta in i månader. Men nissen hade helt enkelt inte haft tid att installera sig (ehrm, eller mamman..) Men för att vara på den säkra sidan så fick vi helt enkelt kolla att det inte var så att nissen inte hade slagit upp sitt bohag någon annanstans i huset. I söndagskväll kröp jag och Harry runt, runt och kollade varenda golvlist i huset, utan att hitta en endaste tomtenisse. Attans! Saken är den, att eftersom NisseLisa-breven från Miss Papperista började först den 1 december så tyckte jag att det var enklast att börja då helt enkelt. Som tur va så låg ju inte första december allt för långt bort. Puh!

Magin

Men i morse hade äntligen den lilla NissaLisa flyttat in! Ni skulle ha sett ögonen på Harry!  Det om något är värt varenda minut av fix och piff. Det magiska glittret i ögonen är verkligen svårslaget. Jag önskar så att jag hade kunnat fått en bild på honom och tomtenissens lilla lya, men det är ju mörkt när vi går till skolan och mörkt när vi kommer hem igen. Hopplösa mörker nu!

I år hade tomtenissen uppgraderat sig med en balkong utanför dörren, med små klappar och en träd. Visst blev det lite mysigt?

Ett hemmabygge

Allt utan postlådan och dörren är hemmabygge i all hast. Dörren och postlådan köpte jag faktiskt för en herrans massa år sedan, när Lilly önskade sig ett “Alice i Underlandet”-rum. Vad kan då möjligtvis passa bättre än en minidörr på väggen? Numer leder den inte i till Underlandet, utan in i tomtens magiska värld. Magi som magi, allt i en liten liten dörr

Nissens balkong byggde jag samma dag (jag är alltid ute i så god tid…) Och ja, den är lite ranglig och dan, men vad gör det? Gjord av vad som fanns hemma; kartong, grillpinnar och lite överbliven färg. Och så pyntat med lite vitmossa. Fint så!

Jag har redan hunnit tillverka en sopkvast till NisseLisa, efter att dessa bilder togs. Det är ju så kul att skapa i miniformat, så jag tror jag kommer hålla på och addera små saker och stök från tomtenissen hela december.

Kom ihåg

Det behövs verkligen inte mycket för att skapa magi för ett barn. Och DET är något jag verkligen försöker påminna mig själv om, lite hela tiden. Det behövs inga dyra prylar. Barn är verkligen kapabla till att känna tacksamhet i det lilla. Det viktigaste du kan ge är din tid, en gnutta fantasi (oftast står barnet för största dosen av det, så egentligen är det bara att hänga med) för att det skall bli till magi. Och kanske en grillpinne eller två.. Ifjol hade vi inga Nisse-brev, utan då skrev jag små mini-lappar så att de brevväxlade med nissen lite då och då, inte alls varje dag. Jag hittade inte på något bus eller något annat särskilt heller. Och det funkade fint! De älskade det, båda två.