Min oas i kaos

Jag kände det i går. Den där längtan inom mig att vara där. Där är där min längtan blir helt och hållet lugn. Så i dag åkte vi dit för att känna höstsolen och äta upp glasskioskens allra sista kvarglömda, frysskadade glassar. Vi åkte ut på Österlen. Nu känner jag åter ett lugn någonstans där inne.

Kåseberga hamn i mitten av oktober.

Kusin Alice tycker att det känns alldeles perfekt att bada fötterna.

Strandfynd

Jack är en något fanatisk motorfantast. Han visar mig vad han ska ha när han blir stor.

Vägen upp till Ale Stenar är lång…

….men vacker och fylld av lek.

Kurragömma bland stenarna.

Vägen ner är snabbare men lika vacker.