De finns ju de som fyrtioårskrisar på de mest egendomliga vis. Min man köpte en synth. Lyllo mig kan man tycka.
Fast lyckligast är nog han. Det är en drömsynth nämligen. Ni hajjar va? Som han typ har drömt om de senaste tjugo åren sedan han sålde sin förra. En exakt likadan. En Roland JD-800. Nu hajjar ni väl?
Eller kanske inte. Det enda jag hajjar är att vi har fått en ny snajdig inredningsdetalj. Inte direkt diskret. Inte alls egentligen. Och där är min man som fastlåst. Med lurar. Bortkopplad från verkligheten.
Fast det kunde ha varit värre.