– Är den till mig!?
Inte ? Nehepp…
Men tänk om jag sitter här och vägrar ta av mig den då?
I alla dar.
Och kanske snurrar lite i smyg…
Fast nu kom jag på det! Jag fyller ju år snart!
Det kom högar med den vackraste chiffong. De mest bedårande balettkjolar vi någonsin sett. Det är något fullkomligt magisk över dem. Jag vet liksom inte hur det funkar rent kjolkonstruktionstekniskt. Men en dans, en piruett eller bara ett enkelt litet hopp blir urtjusigt och alldeles sagolikt. Fluffigt som alla himlens moln. Böljande som havets vågor. Precis sådär man har har ritat vackert i tusentals år. Ja, jo, nu är det ju dock en kjol. Bara. Men hursomhelst är den grann som få.