Hejhej bloggen och alla ni. Först var det dagarna innan New York när allt bara var rörigt. Sedan var det dagarna efter New York med värsta jetlaggen en människa kan ha om man aldrig någonsin har drabbats av jetlag tidigare. Lägg ihop det med jobb,jobb,jobb och mannen på långt-borta-jobb så fattar ni den lätta svackan som infann sig. Men därimellan var det hemskt fint. I New York alltså. Och nästan bara i Brooklyn. Förutom en väldigt snabb sväng till Manhattan timmarna innan flyget skulle gå. Bara för en endaste affärsönskans skull. Min.
Och nu plåtade jag ju inte så jättemånga dörrstopp liggandes på marken. Men alla mina Brooklyn-bilder är på en dator i Los Angeles. Fast nu är de nog på ett flygplan uppe i luften. Himla skönt. Inte för bildernas skull utan allra mest för att min man kommer hem imorgon. Lagom när jetlaggen har gått över…
Gissa då, vilken är den enda butik som kunde få mig till Manhattan? Okej, en ledtråd. Om jag vore en butik – alltså i egen hög person (typ) – så finns det bara den jag skulle vilja vara. Bara den. Men har man fåglar som dörrstopp så har man.
Men först åt jag en lunch runtomhörnet med min man. En sådan där väldigt snabb, på stående fot alltmedans alla sprang från regnet. På sådär lite speciellt new-yorkigt vis. Och jag tänkte att sämre lunch kan man ha.
Några snabba span uppåt hustaken måste man alltid hinna med. Bara för fantasins skull. Och jag tror inte att ni ser men det är vita spetsgardiner som fladdrar lite däruppe. Där på Spring Street.
Och suck. Har man megasvampar i fönstrena då får man skylla sig själv att andra vill vara som den.
Sedan flängde jag runt och drog en massa välbehagssuckar i allt det vackra. Och pillade på allt och sa att jag gärna kunde bo där. Åtminstone jobba där om det nu inte gick att bo. Och eftersom tiden gick sådär jättesnabbt och min man hann säga säkert tjugo gånger att nu måste vi gå så satt alla reaklänningar jag provade som en smäck. Jag som alltid är i veligaste laget insåg att det var liksom allt eller inget som gällde. Min favorit är den prickiga,långa på dörren där.
Men Brooklyn var det. Det kommer mera, var så säker. Herregud, vad jag gillade.
Och affären då – ni tog det vid svampbilden väl?
