Nu är det inte så att vi lider brist på hängmattor utomhus. Men jag råkar älska hängmattor inomhus. Jag älskar dem i och för sig hur man än vrider på det hela. Fast att liksom ha lyckan alla dar att lyxigt värre. Jag önskade mig en av de vackrare och turligt nog var den på rea här, dock slut nu plötsligt i vitt. Fast jag måste nog säga att det är en av de finaste hängmattor jag sett, och jag har sett en del… som är värd sitt pris, även som original som man hittar här. Den är väldigt fin och helt ljuvliga detaljer. Lagom stor (visste ni att hängmattor kan bli för stora?) och otroligt skön. De får liksom inte vara för töjbara och inte för hårda. En liten vetenskap det där.
Och om sanningen ska fram så är det knappast så där bomullslikt och sockervaddshärligt som man kan tro den första bilden. Om man liksom ligger precis där i hängmattan och vänder huvudet åt fel håll så är det mer åt det här slaget. Fast man vänder ju såklart inte huvudet åt det hållet. För då undrar man jättemycket varför jag har satt mig för att sy på den mörkaste platsen i hela huset. Och dessutom vid det lägsta bordet. Jag tänker att jag var stressad och ville ha det gjort snabbt, för att i nästa sekund inse att jag började i söndags…
I alla fall var det inget finlir som krävdes. Därför ännu märkligare att jag började för tre dagar sedan. Jag skulle bara sy ett överdrag till våra dagbäddar. Eller jag ska sy två för vi har en ännu längre på andra sidan. Men nu har jag åtminstone gjort en.
Sedan tycker jag att brudslöja måste få komma upp i ljuset lite mer. Söt, fluffig och bomullslik.
