Och så blev det söndag och vi har varit på ett så himla fint dop idag. Kändes lite extra speciellt då dopbarnets farmor och farfar i sin tur är mina Gudföräldrar. Jag och Fredrik började prata om tvillingarnas dop. Det är dags att planera in det till hösten. Men just nu finns det ingen tid över att tänka på det. Vi får ta det när det lugnar ner sig lite framöver och semesterlunken faller in.
Nu är helgen över och jag packar. Tidigt imorgonbitti åker jag och Lina till London för att starta upp försäljningen av Lite Kalabalik i en Pop Up Shop som Swedish Hasbeens har i Shoreditch. Följ gärna hela äventyret @swedencalling på Instagram. Och så klart @litekalabalik! 🙂
Ska bli så otroligt skoj att se vart detta leder och vad det kommer att ge. Eftersom jag bodde och jobbade i London ett tag så känns det alltid roligt att resa dit. Även om separationsångesten från familjen är stark så här på kvällskvisten. Som vanligt alltså. Och med allra största sannolikhet kommer allt att gå bra. Som vanligt. Och vips så är jag tillbaka på Mellangatan om ett par dagar igen. Som vanligt.
Jag vet ju det. Som vanligt. Men ändå har jag ont i magen och bröstet och vill egentligen bara stanna hemma och inte alls resa någonstans. Det är min konstigaste egenhet tror jag, att jag är så paradoxal. Älskar att springa och driva och förändra och förbättra och resa och uppleva. Samtidigt som jag älskar att ta det lugnt, stanna hemma, skrutta runt med familjen och göra ingenting alls.
