Jag har varit på förhandling i förvaltningsrätten – överklagat ett sjukpenningsbeslut från förra sommaren. Och fick avslag igen. Förlorade rätten till en ganska stor summa pengar som jag förlorade när jag var sjuk. Det var inte ens en tillstymmelse till förståelse. Klart du kunde ha jobbat. Så klart. Trots att det i ett läkarintyg stod depression, i ett annat stressreaktion, i ett tredje uppradat symtom på detta och alla tre läkare tyckte att jag inte borde jobba. Så klart jag borde ha jobbat med dom där besvären det fattar väl vem som helst. Gravid i sjunde månaden också. Klart jag borde ha jobbat. Punkt slut. Och just det. Jag jobbar med människor som själva mår dåligt psykiskt.
Men jag förstår inte. Tycker. dom. verkligen. så? Dom som satt med på förhandligen. Tycker svenska folket verkligen att det ska vara så? Att det ska ta år att komma tillbaka ekonomiskt efter en sjukskrivning på några månader. Jag blir liksom mer sjuk av att systemet är så sjukt. Jag förstår inte. Punkt slut.
Slutgnällt.
Jag vill ju att detta ska vara mer en fin blogg med bilder att inspireras av. Så det här
inlägget hör ju inte hemma här egentligen. Men jag var bara tvungen att skriva nåt. Göra av
det nånstans. Nu är det lite adventstämning i vårt kök.
Fin advent till er alla! För det är väl imorgon? Plötsligt blev jag osäker…
