Känner mig lite låg inombords idag. Kan inte förklara det mer än att det är lite
sån jag är. Känslor. Upp och ner.
Skulle vilja ta var och ett av barnen och krama dom dagen igenom. Ge all tid i världen.
Och samtidigt spritter det av längtan efter att få komma i gång på riktigt.
Idag mailar jag tryckeri för nästa print. Kollar in ännu fler anteckningsböcker att
önska mig. Kan man ha för många?
Och jag funderar på hur jag ska berätta vidare om Zizustadt så att det
blir rättvist. En annan dag.
Hoppas din blir fin <3