Vår morgon började 05:30 vilket man får tycka är ganska snällt med tanke på tidsomställningen. Om vi tidigare turades om att få sova in i det sista, kan jag nu när jag är ensam njuta av dom här tidiga mornarna på ett helt nytt sätt. Varje sekund med barnen är värdefull och ingen tid ska sovas bort.
Efter dagislämning tryckte jag ner den störta biten ingefära i centrifugen, ihop med äpplen och morot. Jag känner mig fortfarande inte frisk och undrar om det kan vara halsfluss. Jag kan ju verkligen ingenting om sånt här…
Ett sommarminne.
Precis så här vill jag hålla honom. Känner att han behöver det extra mycket just nu så i eftermiddag tänker jag ta barnen i handen och gå ut i skogen, ner till vattnet eller något annat mysigt.
Och henne.
Ni kanske tycker att jag tjatar om saknaden och tiden och längtan och sorgen och samvetet. Eller kanske inte. Jag har inte riktigt koll…. Men nu måste jag hur som helst samla ihop mig själv, kamera och annat för här ska fotas en kul grej efter lunch.
