Vår söndag började med nybakat bröd, färskpressad juice och vattenmelon i sängen. Barnen var superpeppade på att få hänga där och hjälpte till att bära in allt
Fast egentligen började vi långt tidigare, då morgonen ännu var mörk och tyst utanför, med Bamse i tjuvstaden, varmt bubbelbad och brödbak. 6:15 närmare bestämt, och det får man ändå säga är hyfsat snällt för att vara dessa två…
Kläderna kommer från Petit Bateau. Jag gick loss på rean i Paris, oj så mycket fint….
Sen blev det hopp i sängen.
Prickig klänning ska det vara. Punkt. Och absolut inga tofsar och knappt ett hårspänne, helt bara en trasslig tova i nacken och det är ingen big deal för mig.
Bamse förstås. Vi försöker sno åt oss tid att läsa så ofta vi kan. Tänk att en hög med mina gamla tidningar från 80-talet skulle göra honom så glad.
Vi har haft en fin dag ute i solen sen. Cafélunch och pulkabacken. Men ändå var jag tvungen att ringa mamma och gråta lite nu på kvällen. För denna tvåårstrots är så himla svår…. Fick hon själv bestämma skulle hon endast ha prickig klänning och inget mer på kroppen när vi går ut. Och fick hon själv bestämma skulle hon gå i myrsteg över en trafikerad gata eller stanna hemma och bada i godan ro medan vi andra går och handlar. Och väldigt ilsken blir hon när detta inte går förstås. Många situationer och diskussioner att hantera och lösa blir det på en dag och säkert känner många föräldrar igen sig… Det är bara så himla lätt att tvivla och döma sig själv känner jag. Hur känner du?
