Ju mindre jag bloggar, desto mer tappar jag bort mig och vet inte vad jag vill säga. Som om det blir extra viktigt att det blir något makalöst fint, inspirerande eller tänkvärt. Och då kommer prestationsångesten och jag tappar orden. Lite som i verkliga livet faktiskt. Tillvaron Just nu har lite för många stressiga inslag för att min högkänsliga hjärna ska kunna sortera och vara sitt bästa Jag… 
Tänk att frukost i varsitt fönster kan vara den bästa starten på en lördagmorgon. Dom här stunderna är dom allra finaste för mig just nu. Barnen nära en helgmorgon utan stress, småprat med en kaffekopp i handen och deras underbara uttryck, berättelser och ändlösa fantasi.
I sovrummet försöker jag skapa sinnesro. Doktor Westerlund sprider ut sig i min lägenhet, och jag har läst att man ska ha den i sovrummet för den goda doften som anses hälsobringande. Ovanför hänger det allra vackraste handgjorda smycket Canopy garland och just nu rinner en tår på min kind – ord från en vän via sms gick rakt igenom huden på mig.
Nu ska jag samla ihop tankarna, för imorgon är det viktigt att allt håller ihop. Fint om vi ses på bokmässan senare i veckan! Vi håller till i monter B09:62 tillsammans med New Heroes & Pioneers.
Fin kväll.
