Jag längtar efter ljus.
Solen som faller in genom fönstren, väcker mig på morgonen , bländar mig
och värmer naken hud.
Våran lägenhet har inget direktljus. Endast någon timme i badrummet tittar kvällssolen in.
På våren når solens strålar in några få minuter på eftermiddagen, då öppnar jag alltid
de stora gamla fönstren,
sätter mig på den franska balkongen och sluter ögonen.
Drar in all den energi som ljuset ger mig
och känner ren och skär lycka.
Som fotograf är jag beroende av ljuset.
Innan vi flyttade hit tänkte jag inte lika mycket på det, då vi
alltid hade turen att bo i ljusa lägenheter. Men nu tänker jag på det dagligen.
Jag spenderar mycket tid hemma då det också är min arbetsplats.
Jag såg ett program för ett tag sedan på SVT, Rummet formar dig hette det.
Det handlade om hur vi sällan reflekterar
över hur vårat hem påverkar oss.
Men byggnader påverkar faktiskt vår identitet, självkänsla, förhållanden och
till och med vikt och immunförsvar.
Jag hann bara se ett program av tre och just det
handlade bland annat om hur starkt vi påverkas av ljuset i hemmet.
Programledaren Tom Dyckhoff utsätter sig för olika experiment för att testa hur byggnader och
olika arkitekturer egentligen påverkar oss. Han mörklägger delar av fönstren på sitt hus för att visa på hur ljusinsläppet påverkar psyket. Han använder EEG och eyetracker för att se hur virtuella rum påverkar hjärnaktiviteten.
Det var väldigt intressant då jag själv fått uppleva under de år vi bott i den här lägenheten
hur jag har påverkats negativt av att aldrig se solen
eller himlen genom våra fönster. Vi bor på första våningen och har fönster mot
innergården och solen når helt enkelt inte ner till oss.
Så jag drömmer om ljus, om stora vita rum.
Om att kunna fotografera fritt hemma utan att våndas över platt ljus.
Jag drömmer om solvarma trägolv och solkatter.
Har ni funderat över hur ni påverkas av ljuset?
bild nr 3 kommer härifrån
bild n 4 kommer härifrån
