Jag hinner inte riktigt med här just nu, men sticker ändå in med några vilsamma bilder. Sekelskiftesdetaljer i kombination med designklassiker, det är ju det som fukar allra bäst för mig. Flos-lampan ni skymtar där borta vid soffan blir mitt nästa lampköp. Älskar den, och struntar i att den ses överallt, på tal om den debatten.
Men jag är kluven, visst tröttnar man när man ser samma saker överallt. Ibland blir man glad över att man ”missade” en it-pryl, som i mitt fall – daggvasen (även den i bild ovan). Andra gånger blir man sur över att alla upptäckte just min favoritlampa långt efter mig. Hur gör man då, byter man ut eller behåller?
 |
| Pic: via Skandiamäklarna |
Häromdagen ringde jag min mamma och deklarerade att jag ville ha lampfötterna från mitt barndomshem. Alltså samma lampor som jag avskydde och nästan skämdes över i tonåren. Nu har jag en lampskärm i blå sammet här hemma som jag vill testa till den. Bara för att jag är trött på att ha likadana saker som alla andra, och längtar efter något unikt. Även om jag inser att blå sammet även det är en stark trend, och kanske kräks jag på just det vid den här tiden nästa år… Just nu är min högsta dröm en italiensk soffa i just blå sammet, dock. Det är det nog bara jag som vill ha 🙂
