Jag brukade ogilla midsommar när jag var yngre.
För mig var det högtiden då alla andra hade en given plats. Nära vänner och något att återvända till.
Jag var den som flyttade runt, den som började om, den som så ofta kände sig ensam även tillsammans med andra.
Med åren har jag hittat hem,
det är vackert så.
Men mina tankar vandrar ändå till alla dem som ännu inte gjort det.