En gång i början av sommaren tog jag mod till mig och mailade till henne. Jag har följt henne i ungefär två år och hon tar nog dom vackraste bilder jag vet. Det modiga ligger i att jag frågade om hon ville fota mig och min lilla familj. Och just det kanske du fnyser åt och undrar vad det är för modigt med det. Och sanningen är att jag är ganska självkritisk när det kommer…
En gång i början av sommaren tog jag mod till mig och mailade till henne.Jag har följt henne i ungefär två år och hon tar nog dom vackraste bilder jag vet. Det modiga ligger i att jag frågade om hon ville fota mig och min lilla familj. Och just det kanske du fnyser åt och undrar vad det är för modigt med det. Och sanningen är att jag är ganska självkritisk när det kommer till foton av mig själv,tycker det…
En gång i början av sommaren tog jag mod till mig och mailade till henne. Jag har följt henne i ungefär två år och hon tar nog dom vackraste bilder jag vet. Det modiga ligger i att jag frågade om hon ville fota mig och min lilla familj. Och just det kanske du fnyser åt och undrar vad det är för modigt med det. Och sanningen är att jag är ganska självkritisk när det kommer…
Mina tankar går hit och dit. Och zickzack. Och dessutom kors å tvärs. Fattar ni hur rörigt läge det är då? Jätteröra liksom. Men så blir det lite stiltje i huvudet och då jag tänker att det var då värst vad man slänga sig med blommigt. Mitt framför näsan och allt. Och nästan så det undgått mig på sista tiden att man kan minsann ha ett sämre arbetsbord. När allt kommer omkring. Verkligen mycket sämre än såhär. Alltid något, i det stora hela. Och…
Jag letade länge och väl efter ett trärent bord till köket. Ett sånt där franskt gammalt bord som använts som bakbord, skärbräda osv. Rustikt. Slitet. Hittade ett par stycken i Danmark men frakten blev dubbelt så dyr som själva bordet så njä. Till slut hittade jag ett avlutat 1800-tals bord på Blocket. Ok, avlutat, 2 små barn, ingen bra idé... men jag slänger väl på några lager olja så blir det skyddat och så får det den där…
Jag letade länge och väl efter ett trärent bord till köket. Ett sånt där franskt gammalt bord som använts som bakbord, skärbräda osv. Rustikt. Slitet. Hittade ett par stycken i Danmark men frakten blev dubbelt så dyr som själva bordet så njä. Till slut hittade jag ett avlutat 1800-tals bord på Blocket. Ok, avlutat, 2 små barn, ingen bra idé... men jag slänger väl på några lager olja så blir det skyddat och så får det den där…
Nu måste till och med jag, som försöker hålla fast vid sommaren, hålla med om att det är höst i luften, efter en rätt blåsig och grå måndagsmorgon. Men, jag envisas med att visa uteplatser och hem i harmoni med naturen lite till. Jag gillar! Tänk att ha en sånt här badrum!via: Marie Claire MaisonI wish you all a great start of the week with this fab house, that you can see more of over here.seventeendoors.blogspot.com
Här är första delen av projektet som jag gjorde tillsammans med Mia Sahlberg och Ruth Vega Fernandez i juni. © Anna Malmberg foto: Anna Malmberg stylist: Mia Sahlberg/vintage haute couture från Junya Watanabe, Comme des Garcons och Lanvin make/hår: Mathilde Passeri Maquilleuse modell: Ruth Vega Fernandez
På morgonen är luften hög och frisk.Och det är egentligen för kallt förmina barfotafötter.Jag startar dagen i växthus täckt av immamed kaffekopp och listar dagens viktigastearbeten att avsluta. Och det är något med början på den här veckan.Vardagen ska komma igång på riktigt och jagkan inte tänka mig ett bättre sättän tystheten blandat med doften av kaffe och citrusi vårt hus just nu.Det är då inspirationen börjar rinna ner för väggarna och kryper mot mig. Tror jag i alla fall.
Jag sitter och jobbar med det sista på en bröllopsfotning. Men jag kan liksom intelåta bli att snegla lite på fotona jag tog påvackra Nanna och hennes familj i lördags.Som en vacker älva i skogen.Är så nyfiken på vem som ligger där inne i magen och myser.