Vi är pepp som tusan inför söndagens resa till Paris. Alla har fjärilar i magen. Och tusen planer. Och tack för tipsen här och på mail. Jag har nog aldrig känt mig mer förberedd på en resa utan ha behövt gjort någonting alls själv. Det är helt enkelt fantastiskt. Alldeles särskilt då jag alldeles nyss satte mailen på automatiskt semestermeddelande. Och eftersom jag är världsbäst på att switcha om så är jag nu i semestermood de luxe.
Och barnen tömmer sparelefanterna.
Det enda bekymret (mest för Liv och Viggo som funderar på en lösning) är att Charlie´s sparande har gått sådär. Om man jämför. Och som om inte det vore nog med bekymmer för lilla Charlie. Verkligen typiskt nog har ungen gått och blivit magsjuk.
Och till råga på allt är det inte den där braiga lightvarianten. Den där som knappt vågar knysta om i denna stund för då ligger väl resterande fem däckade på söndag. Men ni vet de där gångerna som magsjuka inte är värre än snuva och den är över på ett kick och ingen annan av familjen blir sjuk. På sistone har det nämligen varit just så härhemma. Men nepp, inte alls så bra faktiskt, värre än snuva kan jag säga. Så det känns ju onekligen lite halvjobbigt mitt i fjärilspeppen.
