Ett knippe allra käraste prylar kan man ju skramla ihop utan problem. Fast det där knippet skiljer sig ju lite från dag till dag. Och jag kärar lätt ner mig i både det ena och det andra. Fast oftast får det stå kvar där jag fann det för saker kan man lätt få lite för många av. Men ibland kan man låna en stund. Och titta på det varje dag tills det är dags att lämna tillbaks den lilla finheten igen, det tycker jag är bra.
Ett hem fullt med kära småsaker tycker jag annars är en bra grej om man gillar att gå från rum till rum och upptäcka små hemligheter. Lite spännande sådär att aldrig veta vad som finns där bakom nästa dörr. Då tycker jag det är alldeles ruskigt fint att trycka in alla de där prylarna i skåp med glasdörrar. På samma ställe liksom. För egentligen behöver jag ha lite tomt och saklöst också. Annars kan jag inte tänka sådant där viktigt. Men alldeles tomt åt ena hållet och lite maxat åt det andra. Då är det allra bäst.
Fabriken lär alltså vara full med kära prylar idag.
