För ett tag sedan så plåtade vi kalas för Numero 74. I akut brist på helium och jättetårtor så tycker jag vi hade det rätt så härligt ändå.
Den där tårtan hade kallat på dem halva dagen. I själva verket var det liksom bara överdelen som var på riktigt men det spelade mindre roll. Och heliumgrejen, som inte fanns, löste Kristo på ett väldigt bra sätt. Ballongen blåstes upp, vi klädde in den i tyg, silvertejpade fisklina på den och häftade i taket.
Tårtlunch och inga hälsosamma frågor på det tack.
Tårtan däremot blev plattare och plattare.
Leo körde tricket att göra sig minimal för att komma emellan stol och vägg. Gillar Viggo´s skeptiska blick men han lovade att inte flytta stolen…
Belöningsdags efter hårt slit. Mystiska ljusförhållanden fick själva fotografen att slita sitt hår mellan varven. Men tjejerna var proffsiga som aldrig förr.
Livet en lördag. Som dessutom var extra galen med ett gäng tältande 13-åringar på tomten. Som hade somnat vid femsnåret och kom inramlande en efter en och gnuggade drömmarna ur ögonen för att sedan se ut som de såg i syne..
