I förra veckan var jag och Alexander på besök hos Iris hantverk i Enskede. Och jag är så glad att vi tog oss dit. Jag gjorde allt för att pricka in A:s sovtid, men givetvis vaknade han efter fem minuter. Vaken bebis till trots så var det ett s å trevligt studiebesök.
Jag har länge älskat deras produkter, för genuiniteten och hållbarheten. Men efter besöket, när jag fått lära mig mer om företaget, och de som jobbar där, så har Iris hantverk fått ett särskilt hörn i mitt inredningshjärta. De som gör Iris fantastiska borstar, för hand, är synskadade. Sex personer. Man tappar nästan ord. Imponerande och otroligt känns futtigt i sammanhanget.
Och plötsligt trillade namn-poletten ner. Iris. Synskadade.
Innan vi sa hej då kom en av ägarnas mamma förbi för att ge sin son en kram. Hon, cirka 75 år, han, cirka 45 år (nu är jag ute på tunn åldersgissnings-is) men oj vad jag golvades. Så fint och så mycket förebild. Precis så ska jag också (för alltid fortsätta) vara mot mina barn.
Mer företag som detta åt folket!
