Vi befinner oss i ett vakuum. Fredrik mår bara sämre. Det gör ont och det gör ont i oss alla. Så.
Oändligt tacksam för vänner och familj som kommer och muntrar upp oss, köper med en ny toalettstol (tvillingarna i farten), hjälper till att skjutsa barnen fram och tillbaka från träningar, matcher och kompisar, kommer med frukostbullar och tar tvillingarna först på tivoli och lekplats och sedan över natten så att vi andra kan sova och återhämta oss. Jag har aldrig förstått innebörden av återhämtning mer än nu. I morse överraskade Ella med frukost. Älskade.
Hoppas att ni får en väldigt fin söndag. Vi ska göra så gott vi kan för att få till detsamma.
