Det finns så många foton och texter inom. Innanför bröstet du vet. Och jag och Miranda Rebecca sitter på golvet i tvättstugan, gör upp drömmar att måla livet med och skrattar åt våra påhitt.
Jag minns den här kvällen. Det blev mörkt så fort och vi letade efter en sådandär lyckokatt, silvrig helst, vinkandes. Har du sett en sådan någon gång?
Jag tänkte att jag skulle dricka min sista kokosnöt och insupa allt vad den bullriga staden hade att erbjuda innan vi skulle ta taxin till flygplatsen, tidig morgon efter. Äta mango tills det sa stopp, njuta av en thaimassage och vända och vrida på de där drömfångarna igen…
Miranda Rebecca hade på sig kimonon jag fick i gåva av Minna på Oddlovin. tack fina vännen. Den passade staden perfekt.
Tillbaka till nu och jag sitter med te och flämtande ljus bredvid. Jag har en mängd foton att redigera, tvätt att vika, barn att bada och andra måsten. Fint det med, viskar jag ganska trött och drar det toviga håret bakom örat och blåser ut ljuset.
