Det är inte ofta man har sol, glada barn och bullbak i köket samtidigt nuförtiden. Men, i helgen så.
Johnny flyttade förresten in för några veckor sedan. Inte en dag för tidigt…
Och jag låter dig klura på hur jag tog det här fotot. Eller varför jag låter tår vara med i baket.
Han var så sjukt ambitiös. allt skulle han göra själv. och det var nästan så vi hällde fullt med chilikrydda istället för kanel i bullarna.
Gott blev det ju såklart. och ända sedan jag tryckte i mig tre stycken den eftermiddagen har jag känt en längt över att komma igång med träningen. Eller det har jag gjort länge… Jag förstår inte varför jag hela tiden prioriterar bort träning. helt sjukt osmart.
Imorgon så blir det skärpning. Nu har jag skrivit det på sociala medier och då är det ju alltid lite svårare att komma undan. Inte sant?