Som barn lekte jag att jag var en blomma. ofta. Det förvånar dig säkert inte alls.
Jag döpte också de största rosorna i trädgården och låtsades att de var mina syskon. Ensamma lekar var nog mitt bästa. Kom och tänka på det igår när blomdoften slog upp mot mig från bordsskivan.
Igår plockade vi blommor hem från skolan och pysslade med både vattenfärg och tråd.
Och så låg det en varm hälsning i brevlådan. En bloggläsare som skickade ett ”tack för fin blogg”- present. Efter ett litet tag så gick det upp för mig att det var hon som var författaren och det känns ju naturligtvis extra speciellt. Tusen tack Anna Maria. Det blir helgens äventyr för mig.
