Det är många som frågar hur det går med hönorna. Hur allt går till rent praktiskt och hur mycket arbete man lägger ner. 
Inte så mycket faktiskt. Det är som att ta hand om en kanin eller så.. fast du kan plocka in ljumna nyvärpta ägg till frukosten… Jag fick tjata på min familj ett bra tag innan vi begav oss till en dam som hade höns. Hon hade själv fött upp dem med äggkläckningsmaskin och det var så himla bra för då har de inga parasiter eller sjukdomar, sa hon. Två svarta små dvärgkockin och en brun blandras åkte vi hem med i en flyttlåda. Jag valde sådana höns för jag hade läst att de ger mindre spillning. Min man hade hjälpt mig bygga ett litet hönshus på baksidan. Med rede, sittpinne och en vägg som man lätt fäller ut vid städning och då man ska hämta äggen. Jag ger dem värpfoder och lite frukt då och då…knäckebröd gillar de.. 
Jag berättade det för grannarna samma dag och de tyckte nog jag var rätt lustig som skulle dra hem höns och såklart undrade de hur mycket de skulle låta… Ingenting, egentligen sa jag … hahaha.. Så kom vi hem och grannens katt var över och hälsade på sina nya grannar såklart. sjukt spännande ju! Men då fick de panik och kacklade som satan och jag satt i växthuset och grät över mina dumma impulsiva idéer som försätter alla i knipa hela tiden…. Han hade ju byggt växthus och allt… bäst vi lämnar bort dem, jag ångrada mig hahaha…
-Ge dem lite tid , sa både grannar och leende man och efter några dagar så kacklade de inte så mycket mer. Ibland går de igång om katten stryker förbi eller när de värper. Märker att de blir lite högljudda då de tycker det är för varmt eller när de hör mig prata inne i huset.. då springer jag ut och bjuder på cornflakes och vattenmelon och hyschar dem.. och så frågar jag grannarna om de stör och de skakar på huvudet och säger att inte alls, men visst låter de ibland, det kan jag inte sticka under stol med… men mest går de bara runt och pickar… De värper ett ägg varje eller varannan dag. Äggen är rosa och gröna och supergoda såklart. 
En är sur och ligger och ruvar hela tiden. Jag låter henne hållas… Mildred och Rut är verkligen sällskapssjuka och går efter mig överallt. 
Till hösten ska jag ge bort dem till kvinnan jag köpte dem av eller ge dem till en vän som har hönor året om. Vi äter alltså inte upp dem som vi brukar skoja här hemma.. .. Coq au vin i höst säger vi och blinkar åt varandra.. 
Har du några fler frågor så skriv dem i kommentarsfältet så ska jag försöka besvara. Idag börjar Hallifornia i Varberg. Kommer du?
