Här kommer ett nytt vykort från ett soligt Istanbul.
På ett av våra strövtåg så hamnar vi utanför slutstationen för Orientexpressen och Miranda utropar att hon alltid velat åka den… men efter lite googling så inser vi att den förbindelsen användes åren 1883–1977..
Här är vackert som tusan som Du säkert förstår. Idag ska vi röka vattenpipa och sakta ner tempot en aning. För hej vad det går på marknader och i små rökiga gränder med affäruppgörelser, sött te och varma handslag.
På ett torg tar jag hundratals foton på duvor. Kanske att tre blir bra… man får vara nöjd någon gång tänker jag och så springer vi vidare… En fantastisk nyhet landar i min inkorg och vi skålar glatt med rosé sittandes i snidad trappa och kvällssol.