Om det inte är kärlek, så säg!

Kreativt kaos är inte alltid vackert. Eller det är det rätt sällan faktiskt, i alla fall hemma hos mig. Sedan i slutet på oktober har det kreativa kaoset (à la fula varianten) varit ett faktum här hemma hos oss, kanske framförallt i vårt kök. Det är tur vi har ett stort köksbord, har jag ofta tänkt. Så att pysslet kan hänga i ena änden och att vi fortfarande kan få plats att äta middag i andra.

Men maken har sina rutiner och på morgonen vill han sitta och äta frukost framför det stora glaspartifönstret vi har i köket, alltså mitt i det kreativa kaoset. Jag har skämts lite när jag kommit upp om morgnarna och sett hur han sitter där med sin kaffekopp mitt bland mitt stök av pappersklipp och högar av adventsstjärnor. Försökt flytta lite och ursäktat mig lite lamt, men han har hävdat att det inte gör något. Finns det bara en liten yta för kaffekoppen så har det varit okej. Jag har väl också tänkt att han faktisk skulle kunna sätta sig på den delen av köksbordet där kaoset inte huserar. Det alternativet har ju funnits.

Nu har det gått så långt att det kreativa kaoset har spritt sig. Över hela köksbordet. De senaste dagarna har vi fått äta kvällsmat i vardagsrummet, för köksbordet är fullt upptaget med pappersklipp och toma Karlssonsklister-tuber. Härom morgonen när jag skulle äta frukost vid köksbordet så fick jag, ja på riktigt, plocka ur två pappersbitar ur munnen när jag tagit en tugga smörgås. Ja, ni fattar ju att det kreativa kaoset totalt har ballat ur och nått en helt ny nivå. Därför kan jag tyvärr inte bjussa på några vackra-stök-bilder. This is the real deal.  

Men maken. Han sitter där än, nu i över en månad, mitt i dessa sjuka högar pappersklipp och äter sin frukost. Varenda morgon. Yttrar inte ett pip om hur stökigt det är och att det egentligen inte alls finns nån yta för kaffekoppen. Jag skäms att säga det, men själv hade jag förmodligen blivit sjukt irriterad bara efter en vecka med hans prylar över hela köksbordet ? Men han låter mig hållas.  

Och om det inte är kärlek, så säg? 

Så TACK älskling, för att du står ut med det sjuka, kreativa stöket som jag så väldigt ofta innebär ❤️Det är inte alltid vackert, med desto vackrare är du.