Hemma hos
Sophia Bratt och dottern Francis 5 år i Haga, Göteborg.
Göteborg bjuder på en solig dag när vi går genom Haga för att leta rätt på 1800-talhuset som ska ta oss till Sophia Bratts lägenhet. Väl framme öppnas en tung blå port och Sophia välkomnar oss in på en alldeles underbar innergård med kullersten och trähus med bevarade trappuppgångar.
Vi går upp för två trappor och där, på andra våning, ligger Sophias lägenhet som fullkomligen badar i ljus denna vårdag. I köket puttrar kaffebryggaren och vi slår oss ner för att ta en kopp och blir bjudna på pistagebullar.
Att Sophia jobbar med inredning går inte att ta miste om, överallt finns vackra stilleben och det råder en harmoni i lägenheten som gör att man vill stanna länge där vid köksbordet.
Hur länge har ni bott här och vad är det absolut bästa med lägenheten?
Vi har bott här i ett år. Det bästa med lägenheten är charmen och känslan som finns både i lägenheten och i hela Haga. Som Bullerbyn fast i stan.
Du arbetar som visuellt ansvarig på Artilleriet, det låter som världens roligaste jobb. Vad innebär det?
Jag började jobba för Sofie och Christian när Artilleriet funnits i tre månader ungefär, jag jobbar både i butiken som säljare samt gör hembesök och projekt. Vi brukar göra två nya utställningar per år då vi alla är delaktiga. Sen ser jag till att allt är som det ska under tiden. Det är otroligt lärorikt att få jobba så nära med dessa fantastiskt kreativa människor. Känns otroligt att få ett sådant förtroende som man har. Känslan är att man inte går till ett jobb utan till mitt andra hem. Vi är alla som en stor familj.
Jag har läst både mode/design samt till Modis, så har jag arbetat med att göra hattar innan. Jag har stort behov av att få vara kreativ och det viktigaste i mitt liv är att göra saker jag mår bra av. Jag hade först planerat att starta upp en egen verksamhet men började jobba med inredning under tiden som jag planerade inför detta. Sedan blev det liksom bara så att jag gillade jobbet på Artilleriet bättre.
Min stil är väl Artilleriet-stilen, haha. Nej men jag gillar att det är lugnt harmoniskt och att inte tänka så mycket. Ha bara saker du älskar så kan det inte bli fel. Sen är det ju bara att flytta om när man känner att det inte blir en skön känsla.
Min filosofi är att ha ett hem där man kan leva och bo i, låta saker användas och slitas på. Blir skönare så.
Finns nästan inget som kan slå Instagram om man vill få snabb inspo. Jag får väldigt mycket inspiration från mitt jobb. Att få vara i en sådan underbar miljö och arbeta med alla fantastiska produkter hela dagarna.
Min loveseat från Gervasoni som Paola Navone står bakom. Älskar att ligga här och läsa, mysa.
Värsta köp?
Köpte en väldigt konstig lampett på loppis. Lade ner mycket möda på att få den fin men det slutade ändå med soporna för den.
Mitt och Francis nästa projekt blir att vi faktiskt ska flytta, vi ska få en egen balkong. Så himla härligt!
En bra dag för mig är att vara ute vid havet, ha stora picknickkorgen med och bada. Tur att Francis har en mamma som är som ett barn och kan vara i vattnet i timmar.
Dina bästa Göteborgstips?
– Fika hallongrotta och kaffe med grädde på Husaren I Haga. Det gör vi alltid på söndagar.
– Stadtsmuséet.
– Björnen och boken på Prinsgatan.
– Musslor på Sjöbaren, en klassiker.
– Råbiff på Rustik bistro, Linnégatan
– Forssén & Öberg, Kykogatan
Vad drömmer du om?
Jag drömmer om en trädgård. Plantera fixa och den sköna avkoppling som det ger för ens inre. Sommaren som kommer, den kommer bli den bästa på länge har jag en stark känsla för. Min silversmedskurs som jag fick när jag fyllde år känns väldigt spännande. Ett helt nytt material för mig att arbeta med och ska bli kul att få tänka sig in i den typen av process igen. Nyskapande tänket.
Vad gör du om fem år?
Då bor jag kanske i ett hus med ett litet orangeri. Kanske en cykeltur ifrån havet eller så. Som jag är uppväxt ungefär, slog det mig nu.
Tusen tack för pratstunden Sophia och för att vi fick komma hem till er. Vi hoppas och tror att alla dina drömmar slår in, kanske blir det så att vi cyklar ihop till havet någon dag.
Av: Kristin Lagerqvist & Johanna Bradford
Foto: Kristin Lagerqvist