Om du någon gång har varit i Sydafrika så kan du förstå vår bloggare Mari Strenghielms kärleksförklaring till landet. Har du inte varit där så kommer du att längta dit.
Var så god! Kärlek och inspiration till er….
Det här är inget vanligt resereportage med tips på coolaste restaurangerna, barerna eller tjusigaste hotellen. Det var 2 år sedan jag var i Sydafrika så det blir liksom inte relevant. Mitt reportage handlar om min personliga kärlek till detta land och förhoppningsvis blir någon nyfiken och kanske får för sig att resa dit själv. Vi har vänner som bor i Sydafrika under vinterhalvåret och efter att de talat så varmt om landet så beslöt vi oss för att åka och hälsa på dem för ett par år sedan. Vilken lyx att få komma dit och bli serverade godbitarna på ett silverfat!
De körde runt med oss från den ena gudomliga vingården till den nästa ännu mera fantastiska vingården och vi åt och vi drack och vi utropade oooh och aaaah om vartannat för det var så otroligt mäktigt alltihop. Jag har rest mycket i mitt liv men aldrig tidigare blivit så drabbad av ett land. Så mycket stilrent, sofistikerat, gott och vackert på en och samma gång. Precis i min smak, färgerna, smakerna… Och så lägger man till en helt makalös natur och lite djurupplevelser på det (vi hade bl a närkontakt med en gepard) så kan man ju inte annat än blir frälst.
Jag har fortfarande inte släppt tanken på att någon gång bo där, men får ännu så länge nöja mig med att drömma om nästa resa dit. Mina svärföräldrar åker dit på lördag, det är därför jag plötsligt fick en sån otrolig längt dit igen. Vi bodde först i Cape town, det är så klart kul att se men jag tycker det räcker med någon dag här. Ett måste är restaurangen Hemelhuijs som är med på bild, så jäkla snyggt och gott. Det jag tycker att man ska göra sen är att hyra en bil och just åka runt och äta på de stora vingårdarna, det är helt fantastisk mat och så provar man deras viner samtidigt. Grym service och all inredning är så snyggt att det faktiskt känns lite overkligt. Och det kostar absolut ingenting. Sen måste man jogga, promenera eller rida på de långa vita stränderna.
Vi bodde i Hermanus som var precis lagom ”vanligt” för vår smak och som dessutom hade långa promenadvänliga stränder. Om jag åker dit igen vill jag bo i Stanford som jag kärade ner mig i. Har man möjlighet så åker man till Kim Cornells farm och hälsar på alla djuren. Annars finns det så klart gott om andra djur och naturupplevelser att tillgå. Om man har gott om tid så ska man resa till Krügerparken på safari, det vill jag göra nästa gång.
Ett sista, och kanske lite otippat tips, är att det finns vintage-butiker (loppisar) precis överallt. Och allt är så galet fint och billigt och jag köpte alldeles för mycket men älskar alla saker än. Jisses, teleportera mig dit nu!
Text och bild Mari Strenghielm
