Fredag och dags för fredagsbuketten för många. Frågan kring snittblommornas miljöpåverkan bubblar upp lite här och var, så idag tänkte jag visa hur du kan göra en lite mer varaktig bukett – våriga anemoner av papper! De passar för all del också utmärkt i ett hörn av hemmet där man gärna glömmer av att vattna.
Papper i olika färger (den färg du vill ha på kronblad, samt grönt till blad och svart till pistiller)
Sax
Papperslim
Ståltråd
Grön blomstertejp (alternativt maskeringstejp + grön akrylfärg)
Blyertspenna
Svarta pärlplatte-pärlor (typ Hama)
Flörtkula
Så här gjorde jag:
Jag målade vanliga tunna A4 papper med vattenfärg för att få till en levande yta på kronbladen. Till bladen och pistillen i mitten på blomman så använde jag redan infärgade gröna och svarta papper. För att göra pistillerna i mitten så klippte jag två cirklar i svart papper, klippte till “fransar” runtom och sedan vek jag upp varannan “flik” för en spretig känsla. I innersta mitten av de svarta “flikiga” cirklarna så limmade jag sen fem stycken svarta pärlor. När pappren med vattenfärg torkat så klippte jag till kronblad i lite varierande form och storlek. När alla blad- och blomdelar var klara så rullade jag sen upp bitarna lite lätt runt en blyertspenna för att få dem lite “flikiga” och levande. Till sist limmade jag ihop kronbladen i en cirkelform till en blomma och fäste de gröna bladen undertill och pistillen i mitten med lim. Jag gjorde också en knopp av en flörtkula klädd med kronblad. Stjälkarna gjorde jag av vanlig ståltråd som klätts med varv av maskeringstejp och sedan målats med grön akrylfärg (man kan lika gärna använda grön blomstertejp). Här ovan kan du se den ungefärliga formen på mina delar, om du vill använda dem som förlaga. För att fästa stjälken vid blomman så gjorde jag en ögla på ståltråden stack in den undertill bland kronbladen, tillsammans med en ordentlig klick lim.
Ha en fin fredag och trevlig helg!
Fler av mina DIYs kan ses här!
Detta inlägg har en kommentar
Jag har oxo fina konstgjorda blommor och plantor som man kan ha pa lite mörkare ställen eller när man är – som jag – borta längre tid, men vill inte att nan märker att huset är öde.