Så var Juli till ända och vilken sommarmånad sen! Även om torkan skrämt mig bitvis och värmen varit lite för mycket emellanåt, så har vi verkligen njutit. Förra året hade vi ju som sagt ingen semester tillsammans och jag drev min lilla vintagebutik här hemma hela sommaren. Att i år bara få vara tillsammans, ta dagen som den kommer och njuta av solen och samtidigt glädjas åt att vår bebis är på väg, är det bästa vi kunde ha gjort! Det finns så mycket som inte syns mellan raderna här – att det som kan tyckas självklart som en semester tillsammans i själva verket är en ynnest. Vi har ju bott på Gotland som bofasta i två år nu. Vi flyttade hit för att vara föräldralediga men förlorade vår nyfödda dotter i en infektion strax efter födseln i juli 2016. Så den hela första sommaren här var vi i stor sorg, sjukskrivna och vilsna i själen – dessutom på en helt ny plats. Sedan dess har det tagit sin tid att lägga pusslet: söka arbete, komma i ordning i huset, finna vänner på ön och hitta tillbaka till livet i största allmänhet. 
Jag startade eget företag i något som varit den svåraste tiden i mitt liv. Det har varit fint, spännande och fyllt av mening, men samtidigt svårt och utmanande. Att ha en liten butik är en dröm jag haft länge och jag är så glad att jag provade! Men den här sommaren kände jag att jag behövde sätta familjen och Harry först. Samtidigt så genomgår jag en riskgraviditet så allt fokus behöver få ligga där med extrakontroller och allt vad det innebär. Barnet jag bär tog lång tid på sig att flytta in, hela ett och ett halvt år har vi längtat så det finns omöjligt något viktigare just nu. Det känns också i kroppen att det är tredje barnet jag bär, krämporna kommer tidigare. Jag ägnar mig åt frilansdelen i mitt arbete just nu och butiken får fungera som pop-up när orken och lusten finns : ) För mig finns inget viktigare än just precis nu. Tänkte blicka tillbaka på ett juli som läkt mitt hjärta och själ ytterligare. Minnen som jag ska plocka fram när mörkret faller och oron sätter in, fram tills vår bebis är beräknad i början av november. Om ni bara visste vad vi längtar efter att få hålla ett litet syskon i våra armar <3
Så i juli har händerna påtat och grävt i jorden. I början av säsongen satte vi morötter, squash, spenat, mangold, spenat och sockerärter i pallkragar. Tomater och paprika har vi förkultiverat inomhus. Under juli har vi kunna skörda spenat, mangold, sockerärtor och små späda morötter. Just nu finns det squash i massor (och i samband med det måste jag passa på ett tipsa om det här pastareceptet från Johanna i Kulla)! I augusti ser vi fram emot att tomaterna äntligen ska mogna, kanske blir det också broccoli och meloner från plantorna vi köpt på Plantgården. Och potatisen som kom i jorden lite sent kanske också kan ge något : )
Semestern började hur som helst med en jättegod lunch på Ett litet crêperie i Stenkyrka! Och följdes av lite loppis, ett fint möte i Visby och strandhäng såklart.
Vi var också till Smöjen i Norr och Havdhem i söder.
Där överraskade Elsa Billgrens loppisfavorit i gamla stationshuset! Så mycket grejer att det var svårt att ta in, jag kunde inte tänka på annat än att det vore en perfekt kuliss i en film. Efter loppisen lockade stranden i Källdhagen i Fide och en eftermiddag på Pannkakskojan.
Middag på vägen hem sen, på Kapten Grogg.
Så var vi framme vid slutet av månaden, med en massa bilder i kameran från juli som får rymmas i augusti istället. Vår cykeltur på Bungenäs, span från Bara-berget efter blodmånen häromdagen och bullbak (med recept från Rute stenugnsbageri)! Vårt växthus står också kvar omonterat med anledning av att det varit alldeles för varmt för kroppsarbete. Stranden har känts bättre prioriterat, men vi har ju hela augusti, ja till och med hela hösten på oss – så fortsättning följer! Men innan jag säger hej då till juli så kommer här några bilder från Skulpturfabriken och konsert på hotell Stelor:
Tack och hej juli med denna hyllning och välkommen augusti, gärna med lite regn!
Detta inlägg har 3 kommentarer
Tack för ditt inlägg, som berör starkt och som visar hur livet är, blandningen av härligt, svårt, vardagsliv och strävanden. Jag har inte varit med om så svår sak som ni upplevt, men andra jobbiga saker som ju livet också ger.
Tack för att du tar dig tid att kommentera Maud <3 Det värmer att du uppskattar blandningen i inlägget – för det är som du säger livet är en blandning av både det svåra och lyckliga stunder. Vi bär nog alla på något jobbigt, när man drabbas får man försöka att stanna upp och söka nya perspektiv på tillvaron. Mina jobbiga erfarenheter har gjort mig mer sann mot mig själv och mer närvarande i nuet, den insikten uppskattar jag verkligen trots sorgen jag bär. Ta hand om dig!/ Therese
Och tack för att du tar dig tid att svara Therese ♡ . Ta hand om dig du med ♡ och jag önskar dig en fin vecka.