Förra fredagen var det kanske fler än jag som spanade efter månen? Då inträffade den röda månförmörkelsen som också var seklets längsta. Våra vänner Mia, Anders och Tage frågade om vi ville vara uppe och spana med dem! Vi bestämde plats, närmare bestämt Bara-berget och packade picknick för kvällen. Vi anlände när det började skymma och stannade till klockan 23, så mysig och enkel utflykt!
Kan du se lille Harry där uppe på berget? Jag tänker på det som Clara skrev häromdagen, om hur de fyllt barnens sommar med äventyr i det lilla. Med sånt som är till synes oansenligt men ett stort äventyr i ett barns värld. Precis så känner och tänker jag också. Bara en sån sak som att få vara ute och uppe till sent på natten och spana efter månen. 
Och lite plockmat i väntan på… Först var det disigt och vi tvivlade på om vi skulle kunna se något, men skam den som ger sig! Men att bara hänga där i skymningen, med vida utsikt är ju inte så dumt i sig det heller.
Så dök den upp till slut! Någon naturfotograf blir jag kanske aldrig, men jag lyckades fånga den röda månen iallafall om än lite skakig bild : )
Följ mig gärna på Bloglovin och Instagram
